Översikt över stigande räntor och vad de betyder för investerare.

Vad innebär stigande räntor?

Du kanske har sett att inflationen är den högsta på länge. Och du kanske har sett att räntorna stiger som en följd av detta. I en tidigare bloggartikel diskuterade vi den stigande inflationen och vad den innebär för dina investeringar. Så nu är det bara logiskt att zooma in på stigande räntor.

Nykomlingar på kartan

Vi kan inte tala om räntor utan att nämna inflationen. Enkelt uttryckt är inflationen prisökningen över tid. Just nu upplever vi inflationära tider. I euroområdet förväntas inflationen vara 7,5 % i mars, vilket är den högsta nivån sedan datainsamlingen började 1997. Som referens kan nämnas att centralbanker runt om i världen, däribland Europeiska centralbanken (ECB) i Europa, Federal Reserve System (Fed) i USA och Bank of England (BoE) i Storbritannien, har som mål att hålla inflationen kring 2 %.

Inflationen är hög just nu av flera skäl. Ett skäl är störningarna i leveranskedjan till följd av den starka efterfrågan på varor efter att ekonomin öppnar igen 2021. Dessutom har olja och gas blivit dyrare. Och när energipriserna stiger, ökar också priserna på varor och tjänster inom många sektorer. Enligt ECB stod de ökade energipriserna för mer än hälften av inflationen i januari, och kriget i Ukraina sätter också press på energipriserna.

Under pandemin sänkte många centralbanker räntorna för att hjälpa ekonomin. Men i takt med att ekonomin har återhämtat sig och inflationen har stigit kraftigt har vissa centralbanker börjat höja räntorna. Fed och BoE höjde båda räntorna i mars och indikerade att det kommer att ske ytterligare höjningar i år.

ECB har inte höjt räntorna sedan 2011, men har sagt att man kommer att vänta åtminstone till årets sista månader med att göra det.

Vad är egentligen räntor?

Kort sagt är räntan ett belopp som det kostar att låna pengar. Beloppet som tas ut är en procentandel av det totala lånade beloppet, vilket innebär att ju högre räntan är, desto mer får du betala för att låna pengar. Om du däremot sparar pengar säger räntan hur mycket du kommer att få i procent av ditt sparande.

När du hör ordet "ränta" i nyheterna är det troligen en hänvisning till den ränta som bankerna lånar pengar från centralbankerna. I Europa är detta Europeiska centralbankens (ECB) ränta och i Storbritannien är det Bank Rate. Men det finns många andra typer av räntor. Euribor (Euro Interbank Offered Rate) är till exempel den genomsnittliga räntan ett stort urval av europeiska banker lånar medel av varandra, som har fem löptider, från en vecka till 12 månader. Det finns också genomsnittliga dagslåneräntor där banker lånar ut till varandra. I Europa kallas denna ränta Eonia (Euro Overnight Index Average) och i Storbritannien Libor (London Interbank Offered Rate).

Varför höjer centralbankerna räntorna?

Centralbanker använder räntor som en del av sin penningpolitik, och en av de viktigaste orsakerna till att centralbankerna höjer räntorna är att bekämpa inflationen. Inflation och ränta tenderar att röra sig i samma riktning, så när inflationen ökar så ökar också räntorna och vice versa. Centralbankerna har ingen kontroll över inflationen, men genom att sänka eller höja räntorna kan de indirekt påverka inflationen.

  • Sänka räntorna

    När centralbankerna sänker räntorna vill de stimulera ekonomin. När lånekostnaderna är låga tenderar människor och företag att låna och spendera mer och är mindre benägna att sätta sina pengar på ett sparkonto. I sin tur ökar efterfrågan och därmed priserna, vilket leder till att inflationen ökar.

  • Stigande räntor

    När centralbankerna höjer räntorna vill de bromsa ekonomin. När det kostar mer att låna pengar spenderar folk mindre och efterfrågan minskar därför. Som ett resultat stiger priserna mindre kraftigt och inflationen minskar.

Hur påverkar räntorna marknaderna?

Även om räntorna stiger betyder det inte att du bör ändra din investeringsplan. Det är viktigt att tänka långsiktigt och hålla en väldiversifierad portfölj. Men det är alltid bra att vara förberedd och känna till några potentiella effekter av stigande räntor på finansmarknaderna.

Aktiemarknaden

Det finns inget tydligt samband mellan räntor och aktiekurser. Stigande räntor kan dock påverka vissa aktier mer än andra. När räntorna stiger och företagen lånar mindre pengar kanske de inte växer lika mycket som tidigare när räntorna var lägre, vilket kan sänka lönsamheten. När investerare förväntar sig lägre framtida avkastning kan detta få dem att sälja sina aktier i företaget, vilket leder till lägre aktiekurser.

Vissa sektorer kan prestera bättre än andra när räntorna stiger. Till exempel tenderar finansiella aktier, som banker, att prestera bättre när räntorna stiger eftersom de får mer pengar genom att låna ut pengar. Tänk på att resultatet för företag inom samma sektor kan variera drastiskt.

Obligationsmarknaden

I allmänhet rör sig obligationspriser och räntor i motsatt riktning. Obligationer får vanligtvis kupongbetalningar som återspeglar räntan. Säg till exempel att du köper en statsobligation för 1 000 euro som löper ut om fem år och betalar en kupongränta på 3 %. Under fem år får du alltså 30 euro per år i kupongbetalningar och sedan 1 000 euro tillbaka på förfallodagen. Men låt oss säga att räntan kommer att sänkas till 2 % om sex månader. I detta fall är obligationen som betalar 3 % per år mer attraktiv än de nya obligationerna på 2 %. Därför kan investerare vara villiga att betala mer än det nominella värdet på 1 000 euro för obligationen på 3 % för att få en bättre ränta, och obligationen kommer att handlas till en premie.

Om räntan å andra sidan ökar, kommer obligationen att handlas till en rabatt. Med samma exempel köpte du en statsobligation för 1 000 euro som löper ut om fem år och betalar en kupongränta på 3 %. Men om sex månader kommer räntan att öka till 4 %. I det här fallet blir de äldre 3-procentsobligationerna mindre värdefulla eftersom de nya 4-procentsobligationerna har en högre kupongränta.

Vissa obligationer är mindre räntekänsliga beroende på typ av obligation och emittent. Till exempel tenderar statsobligationer att vara mer känsliga för räntor än företagsobligationer. Obligationer med kortare löptider tenderar också att vara mindre räntekänsliga jämfört med obligationer med längre löptider.

Investera med DEGIRO

Vi vill göra investeringar tillgängliga för alla. Vi har en enkel prisstruktur med fasta avgifter och erbjuder till och med att investera i amerikanska aktier utan courtage! För mer information, besök vår sida om avgifter.

Vi hjälper dig att sprida din risk genom att erbjuda dig tillgång till en av de största universerna och börserna. Du kan påverka din risk genom att bygga en väldiversifierad portfölj och sprida dina investeringar över olika typer, regioner och sektorer. För en översikt över de produkter och börser som vi erbjuder, besök vår sida om marknader.

Öppna ett konto

Informationen i den här artikeln är inte skriven i rådgivningssyfte och avser inte heller att rekommendera några investeringar. Observera att fakta kan ha ändrats sedan artikeln ursprungligen skrevs. Investeringar är förenade med risker. Du kan förlora (en del av) din insättning. Vi råder dig att endast investera i finansiella produkter som motsvarar dina kunskaper och erfarenheter.

Källor: ECB, IMF, Pimco, SEC, Forbes, BoE, Fed, Bloomberg, Reuters, Investopedia

Tillbaka

Kom igång med att investera på 10 lektioner

Investerarakademin academy

Börja investera idag

Öppna ett kostnadsfritt konto invest
backtotop

Börja investera idag.

Upptäck varför över 2 miljoner kunder valt vår plattform.

Skapa ett gratis konto nu

Obs: investeringar medför risker. Du kan förlora (hela eller delar av) ditt investerande kapital. Vi rekommenderar att du enbart investerar i finansiella produkter där du är införstådd med vilka risker investeringen kan innebära.

Obs:
investeringar medför risker. Vi rekommenderar att du enbart investerar i finansiella produkter där du är införstådd med vilka risker investeringen kan innebära.