Vad är obligationer?

En obligation är en finansiell produkt som gör det möjligt för en investerare att låna ut pengar till en utfärdande institution. I utbyte mot sitt ägande av en obligation betalar långivarna en ränta, även kallad kupongränta. Enkelt sagt är det en form av lån. Köparen av en obligation är per definition långivaren, medan emittenten är låntagaren. Att emittera obligationer är ett sätt på vilket institutioner kan finansiera sin verksamhet. Pengarna som ett företag får genom att emittera obligationer räknas som ett lån. Generellt sätt måste summan återbetalas över tid på ett datum som avtalats i förväg. Fram till detta datum emitterar obligationsinnehavaren (långivaren) räntebetalningar. Utfärdande institutioner kan vara företag, kommuner eller till och med nationella regeringar.

Vad behöver du veta om obligationer?

Det finns tre viktiga element av en obligation som är viktiga att förstå: kupong, nominellt värde och förfallodatum

Kupong:

Kupongen (eller kupongräntan) är den räntesats som betalas av en obligations emittent. Till exempel en obligation med värdet 1 000 dollar och en 5 % årlig kupongränta ger en utbetalning på 50 dollar per år. Ordet kupong har sitt ursprung från den tid då obligationerna hade en papperskupong fäst vid sig, som kunde inlämnas för att få betalningen.

Nominellt värde:

En obligation har ett nominellt värde (par value på engelska). Det nominella värdet är det belopp som betalas ut till obligationsinnehavaren när obligationen förfaller. Om räntan stiger högre än kupongräntan handlas obligationen under par. När räntan faller under kupongräntan handlas den till en premie eller över par.

Förfallodag:

Detta är det överenskomna datum då obligationen måste återbetalas. Obligationer ses vanligtvis som produkter med låg risk. Räntebetalningarna och förfallodagen fastställs i förväg så att obligationen kan bli en stabil och förutsägbar inkomstkälla. Undantagen är när obligationen inte behålls till förfallodatumet eller om den utfärdande parten går i konkurs.

Vem emitterar obligationer?

Även om det finns flera enheter som kan emittera obligationer finns det en allmän skillnad mellan två typer av emittenter:

• Statsobligationer

  Regeringar använder ofta obligationer som ett sätt att generera pengar för finansiering av kostnaderna för vägar, skolor, broar eller annan infrastruktur. I vissa länder kan även kostnaden av ett (oförutsett) krig också innebära ett behov av stora summor pengar. Obligationer har ofta en löptid på tio år eller längre och räknas som långsiktiga investeringar.

• Företagsobligationer

  Företagsobligationer utfärdas av företag för att hjälpa dem att utöka sin verksamhet. Genom att emittera obligationer kan företag köpa fastigheter och utrustning och genomföra lönsamma projekt. Extrainkomsten kan även användas för forskning och utveckling eller för att nyanställa personal. Företag kan behöva mer pengar än en vanlig bank kan låna ut. Obligationer kan lösa det problemet genom att låta många enskilda investerare låna ut pengarna. Företagslån kan variera från att vara extremt säkra till att ha mycket hög risk.

Fyra olika typer av obligationer

Förutom olika emittenter finns det även olika typer av obligationer, beroende på deras egenskaper. Fyra vanliga typer är:

• Eviga obligationer

  Dessa obligationer har inte något fast förfallodatum och kommer möjligen aldrig att återbetalas.

• Konvertibla obligationer

  Under vissa förhållanden kan dessa omvandlas till aktier i företaget.

• Räntejusteringslån

  Dessa obligationer har en rörlig ränta.

• Efterställda obligationer

  Om den emitterande enheten går i konkurs återbetalas dessa obligationer först efter att alla andra utestående skulder har återbetalats. På grund av det är riskerna och avkastningen relativt höga.

Hur man köper obligationer

Det vanligaste sättet att köpa obligationer är via en mäklare. Provisionen för köpet varierar från mäklare till mäklare. Hos DEGIRO kan du köpa stats- och företagsobligationer online på ett stort antal börser. Transaktionsavgiften beror på obligationsmarknaden. Till skillnad från andra finansiella instrument prissätts obligationer inte i valuta utan i procent av det nominella värdet. Det gör det lättare att beräkna den effektiva räntan.

Vad avgör priset på en obligation?

Obligationer som du äger kan handlas. Trots det faktum att kupongräntan och det nominella värdet är konstanta kan värdet på obligationen ändå variera beroende på flera faktorer.

För det första är obligationer kontracykliska, vilket kan påverka deras värde. När det går bra på aktiemarknaden är obligationer ofta mindre eftersökta för investerare eftersom andra finansiella instrument, som till exempel aktier, verkar mer lönsamma. Det får värdet för en obligation att sjunka. I detta fall måste emitterande parter lova högre räntebetalningar för att obligationen ska fortsätta att vara attraktiv för investerare.

En annan faktor som bestämmer priset på en obligation är räntepolitiken. Om en centralbank håller räntorna låga och förväntas göra det under en obligations hela livslängd kan alternativa investeringsoptioner vara mer attraktiva för investerare. Det kan få obligationsinnehavare att sälja obligationen, vilket sänker priset. Generellt sett rör sig värdet på en obligation i motsatt riktning mot räntan. Till exempel, om räntan stiger kommer värdet på obligationen att minska.

Potentiell risk påverkar också priset. När aktieägarna tror att risken ökar kan priset på en obligation falla. När risken ökar vill investerare få högre ersättning.

Tidslängden är en annan faktor som bestämmer priset på en obligation. Obligationer med längre varaktighet, till exempel tio år, betalar mer än obligationer med kortare varaktighet, till exempel ett år. Anledningen är att långivarna får betalt för att de väljer att investera sina pengar under en längre tid. Långfristiga obligationer har normalt en högre kupongränta än kortfristiga obligationer. Tiden till förfallodatumet kan också påverka värdet för en obligation. Här gäller att ju närmare förfallodatumet, desto mer närmar sig priset det nominella värdet.

Fördelarna med obligationer

Den mest uppenbara fördelen med en obligation är att det är en relativt säker investering. Om du behåller den fram till förfallodatumet returneras det nominella värdet, såvida inte enheten instutionen har gått i konkurs.

Obligationer kan vara lönsamma på två sätt. För det första, om du äger obligationen fram till förfallodagen, får du det nominella värdet. Innan det datumet kommer du att få räntebetalningar (kupongen). För det andra kan du dra nytta av en möjlighet att sälja din obligation till ett högre pris än du köpte den för.

Risker med obligationer

Att investera kan vara lönsamt, men det är inte riskfritt. Hos DEGIRO är vi öppna och tydliga gällande riskerna med att investera. Innan du börjar investera finns det några faktorer som du behöver överväga. Det hjälper att tänka på vilken nivå av risk som du är villig att ta och vilken typ av produkter som passar bäst för dina målsättningar. Även om förfallodagen för en obligation är fastställd i förväg finns det alltid en möjlighet att den utfärdande parten kan gå i konkurs. Det är därför obligationer ofta ges med en riskbedömning av ett oberoende kreditvärderingsinstitut, som till exempel Moody's eller Standard & Poor's.

Informationen i den här artikeln har inte skrivits i rekommenderande syfte och avser heller inte att föreslå någon investering. Tänk på att fakta kan ha förändrats sedan det datum då artikeln ursprungligen skrevs. Att investera innebär en risk. Du kan förlora (en del av) din insättning. Vi rekommenderar att du enbart investerar i finansiella produkter där du är införstådd med vilka risker investeringen kan innebära.